År 1881 ägde en märklig tilldragelse rum på Hotell Stockholm i Malmö. Agitatorn August Palm talade för första gången över ämnet ”Vad vilja Socialdemokraterna”. Det blev upptakten till den långa process som ledde till bildandet av Socialdemokraterna i Sverige. Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti bildades den 19-22 april 1889 i Stockholm. 14 lokala organisationer och 3149 medlemmar var partiets första styrka. Det slogs fast att den lokala partiorganisationen skulle benämnas Arbetarekommun. Den första kongressen antog stadgar och en rad resolutioner men inget program. Först vid partikongressen 1891 antogs det första partiprogrammet.
Sala Arbetarekommun bildades den 5 mars 1911. Tjugotvå år efter det att partiet bildats. Visserligen fanns försök redan 1894 att bilda en socialdemokratisk förening under ledning av CG Dahlberg då fyrtio medlemmar anslöt sig men verksamheten kom att tyna bort. Ett nytt försök gjordes igen 1900 av G. Norén men med lika dåligt resultat. Det var först 1911 när ett antal kraftfulla personer med CW Ek i spetsen och flera fackliga organisationer som stöd, som man lyckades att få igång en Arbetarekommun som sedan dess oavbrutet har verkat i staden/kommunen.
I samband med den stora kommunindelningsreformen 1971 kom Sala Arbetarekommun att ombildas och omfatta hela den nya storkommunen vilket innebar att de tidigare Arbetarekommunerna i Sala, Ransta, Kila-Fläckebo, Västerfärnebo, Salbohed och Möklinta upphörde. Istället bildades en ny Sala Arbetarekommun med socialdemokratiska föreningar som underorganisationer.
Medlemsutvecklingen i Arbetarekommunen har under hela 1900-talet varierat kraftigt.
Den första Arbetarekommunen samlade ett hundratal medlemmar och växte sedan kraftigt fram till slutet av andra världskriget och därefter har medlemsantalet sjunkit. När den så kallade kollektivanslutningen avskaffades 1991 minskade medlemstalet för Sala Arbetarekommun liksom för andra arbetarekommuner. I början på 2000-talet ökade intresset för många unga och medelålders att ansluta sig till Socialdemokratiska partiet.
Idag har Arbetarekommunen cirka 250 medlemmar och nya medlemmar ansluter sig kontinuerligt. Arbetarekommunen gläds över att flera unga idag ansluter sig till partiet vilket ger hopp för framtiden.
Sala stad och sedermera Sala kommun (från 1971) har haft olika politiska majoriteter.
Under åren 1932-1970 styrdes staden av Socialdemokraterna och efter storkommunens bildande har Socialdemokraterna styrt kommunen vid tre tillfällen 1988-1991(Holger Andersson, kommunstyrelsens ordförande), 2000-2001 (Tommy Johansson, kommunstyrelsens ordförande) och 2010-2014 (Per-Olov Rapp, kommunstyrelsens ordförande). I övrigt har kommunen styrts av borgerliga allianser.
Ordföranden i Sala Arbetarekommun
1911-1915 CW Ek
1915-1919 Sigfrid Palm
1919-1921 CA Lindqvist
1921-1931 Axel Andersson
1931-1952 Ernst Jakobsson
1952-1957 Rune Hedlund
1958-1960 Ossian Otterwald
1960-1963 Gustav Hjelm
1963-1965 Göte Elmlund
1965-1966 Sven Arvedsson
1966 Gilbert Karlsson
1966-1971 Yngve Karlsson
Nya Sala Arbetarekommun (efter kommunsammanslagningen)
1971-1972 Yngve Karlsson
1971-1976 Rolf Johnsson
1976-1984 Bo Wilén
1984-1992 Karl-Evert Tallroth
1992-1996 Tommy Johansson
1996- 2003 Holger Andersson
2003-2010 Karin Karlsson
2010-2022 Glenn Andersson
2022-ff Ulrika Spårebo